Fyra nivåer av nationell samordning

Fallolyckor tycks förbli ett stort problem för välfärden, samtidigt som de orsakar ett stort lidande för allt fler medborgare. 

Det har varit svårt för välfärden att föreslå generella åtgärder med avgörande effekt – utöver den nationella digitala infrastruktur som tidigare och nuvarande regering specifikt har föreslagit de senaste åren.

Teknikutvecklingen med AI ser lovande ut och kommer att bidra i samtliga de fyra nivåer som omfattas av en nationell samordning. Här följer en beskrivning av de grundläggande komponenterna.

Generella multifaktoriella åtgärder 
Basen för att skapa en patientsäker miljö utgörs av generella multifaktoriella åtgärder. Det är individens fysiska status och omgivande faktorer, exempelvis yrsel, dålig balans, dålig belysning och hala golv. Här kan tekniken hjälpa till exempelvis genom att nationellt tillgängliggöra patientdata för fortsatt kunskapsuppbyggnad och realtidsanvändning. Även tekniska hjälpmedel, digitala lösningar och AI bör rimligtvis kunna samordnas nationellt. 

Specifika patientgrupper
Det är redan känt att olika patientgrupper har olika behov av fallförebyggande åtgärder. Exempelvis har personer med demens, personer med hög grad av medicinering och personer med fysiska nedsättningar olika typer av behov för att minska risken för fall. De olika behov som kan samordnas inkluderar hjälpmedel, stöd för fysisk träning och kunskapsinsamling för vidareutveckling av nya lösningar för varje grupp. 

Individens behov
För att kunna individanpassa nya insatser efter den enskilda patientens behov, är en nationell samordning en grundläggande förutsättning. Såväl vårdgivare, brukare som anhöriga är i behov av en bred beskrivning av hur fallolyckor kan förhindras och hur fallskador kan reduceras. Det finns löpande ett stort behov av information och träning, eftersom nya personer hela tiden hamnar i riskgrupp. Även här behövs såväl tillgängliggörande av patientdata, målgruppsanpassad information och förslag till lösningar.

Akuta insatser
Att aktivera en snabb insats efter en fallolycka är starkt kopplat till tekniska lösningar. Trygghetslarm, mobil kommunikation och en snabb diagnos är grundläggande för att rätt insats ska kunna sättas in snabbt. Lika angeläget är omgående insatser för att förhindra fall och fallskador. I boendemiljön skulle detta möjliggöras exempelvis med intelligenta kameror (computer vision) som kan leverera tidiga varningar och förebyggande åtgärder. Detta är komplexa lösningar som passar för nationell samordning.

Teknik är bra investeringar – nationellt 
I december 202 tog regeringen med ministrarna Magdalena Andersson och Anders Ygeman i spetsen initiativ till Välfärdskommissionen, med syfte att skapa nationella samordning för teknik. 

I september 2023 tog regeringen med Socialminister Jakob Forssmed i spetsen beslutet att lansera en färdplan för nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården där staten tar ett större ansvar.

Fallsäkrad bostad
Teambaserat, multiprofessionellt och multifaktoriell individanpassad fallprevention kan ge en 30-60% reduktion av antal fall, enligt samtida forskning. 

Ny teknik kommer därför att förbli ett viktigt inslag i Användarföreningens arbete. Ett första område där exempelvis AI kommer att göra nytta, är att varna innan olyckan är framme. Genom så kallade multimodala analyser kan larm baseras på ett flertal faktorer – såväl vitaldata rörande individen som rådande omgivning. Även teknik som parerar fall utvecklas nu globalt.

En AI-kamera kommer att kunna varna för de flesta av de händelser som orsakar fall och fallskador. Den kan även ha koll på att medicinen tas. Utan att videobilderna lämnar bostaden. En AI-kamera kan varna för hala golv, en hund som vilar på golvet, en släckt lampa i trapphuset eller ett par tomma tofflor i hallen.

Det blir därför ett spännande 2024 som skapar grunder för ökad livskvalitet – för en allt ökande grupp äldre medborgare i Sverige.

Vi önskar fortsatt intressant läsning.