Minskad antibiotikaresistens, minskade vårdrelaterade infektioner, bättre arbetsmiljö samt ökad livskvalitet. Det är målsättningen för vårens multinationella utvecklingsprojekt.
Att ha ett funktionshinder och kunna ta en dusch kräver normalt assistans av två anställda inom omsorgen. Det kallas tunga lyft. Tunga lyft och felaktiga arbetsställningar i trånga arbetsutrymmen är en vanlig orsak till skador bland vårdbiträden, undersköterskor och personliga assistenter. Även unga arbetstagare drabbas i hög utsträckning, enligt Arbetsmiljöverket. Den manuella hanteringen bidrar också till risken för smittspridning.
Med färre anställda inom vård och omsorg skulle det kunna bli så att allt fler äldre tvingas duscha alltmer sällan. Med ny teknik kan emellertid både arbetsmiljön bli bättre och duschmöjligheten vara kvar. Tekniken finns och kunnandet för att få allt att fungera finns att hämta från svenska företag.
De små molnen i bilden illustrerar den trådlösa uppkopplingen som gör det möjligt för elrullstolen att kommunicera med duschen utan att sladdar behövs. Genom uppkopplingen kan lyftmanövern också fjärrövervakas från valfri ort, vilket gör det möjligt att också instruera och assistera sommarvikarier på distans.
Att duscha rätt minskar infektionsrisken
I en framtid med minskade personella resurser inom vård och omsorg, finns en påtaglig risk att duschandet minskar och att därmed exempelvis urinvägsinfektioner ökar. En ökad automatisering ska säkra att personer med funktionsnedsättning får en fortsatt möjlighet att duscha. Att duscha rätt, ska också skapa minskade risker för smittspridning.
Ökad automatisering minskar smittspridning
En automatiserad duschprocess kan vara av godo av flera skäl. En intelligent dusch hjälper äldre och rörelsehindrade personer att själva ta hand om sin personliga hygien – med den personliga integriteten i fokus. En minskad manuell hantering minskar den teoretiska risken för smittspridning mellan personer. Även utformningen av duschautomatiken kan bidra till bättre hygien – med olika duschprogram för män och kvinnor samt individuella anpassningar.
Desinficerande utrustning
I utvecklingsprojektet ingår också att inkludera automatiska rengöringstjänster. Det kan vara ytor belagda med ädelmetaller som ger en desinficerande effekt. Ytterligare en möjlig rengöringstjänst, innebär att LED-lampor med en viss våglängd tänds när badrummet inte används. Det lilafärgade ljuset gör att bakterier avdödas på badrummets olika ytor. Badrummet desinficeras då automatiskt – dygnet runt.
Utvecklingsprojektet har en ambitiös målbild som ligger i linje med en rad utmaningar inom vård och omsorg. Minskad antibiotikaresistens, minskade vårdrelaterade infektioner, bättre arbetsmiljö för personalen samt ökad livskvalitet för våra äldre.
Utvecklingsprojektet kommer att förverkligas med deltagande av hundratals teknologer från Sveriges tekniska högskolor. Hackathon är ett arrangemang där systemutvecklare träffas för att programmera och inspireras av varandras färdigheter i att utveckla nya lösningar. Med start i maj 2020 arrangerar projektet 5G i byggnader ett första Hackathon med teknologer från KTH, Chalmers, Linköpings Universitet och Luleå Tekniska Universitet. Tekniska experter från ledande globala företag kommer att vara närvarande via länk i Europa och USA. Arbetet utförs med riktlinjer från bland andra Industrial Internet Consortium (IIC). Prissumman 30 000 kronor går till de teknologer som på kortast tid beskriver den mest funktionella lösningen. En lösning som på kort tid kan vidareutvecklas och lanseras i samverkan mellan ledande globala företag.
Är du intresserad av att veta mer om de projekt som drivs, är du välkommen att höra av dig till Teknikmarknad. Användarföreningen kommer att redogöra för och demonstrera projekten under Vitalis i maj 2020.
|
|
|
