Veckobrevet

Nyhetsbrev om framsteg och utveckling inom välfärdsteknologi
F62f66a9 fa89 4937 b577 3358815d1d6e
Antalet fall av antibiotikaresistens ökar - trots de insatser inom vårdhygien och antibiotikaanvändning som redan i dag vidtas. För att kunna bromsa utvecklingen, krävs långsiktiga investeringar och satsningar med start redan nu. Att det behövs kompletterande investeringar har också stöd i forskningen.
 
Ett ökat fokus på handhygien är svårt att efterleva. Att införa ytterligare rengöringstjänster är enklare än förbättringar av handhygienkraven, menar forskarna.
 

Svensk expertis inom hälsoekonomi förordar därför kostnadsbesparingsanalyser i syfte att motivera fortsatta åtgärder.
En kostnadsbesparingsanalys kan med fördel relatera till den lönekostnad som den alternativa åtgärden skulle kosta, betonar Douglas Lundin, chefsekonom vid Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket som satt i referensgruppen till regeringsuppdraget om direkta och indirekta kostnader och konsekvenser av antibiotikaresistens i svensk vård.
– Ytterligare en kostnadsjämförelse är givetvis de ackumulerade kostnaderna om drygt 4,3 respektive 15,8 miljarder kronor som uppskattades bli konsekvensen fram till 2030 respektive 2050 för antibiotikaresistensen i Sverige. Om åtgärden minskar risken för smittspridning kommer det sannolikt att avspeglas i en minskning av samhällets kostnader och individers lidande, avslutar Douglas Lundin.

 
I klartext innebär det att ett desinficerande dörrhandtag för 300 kronor, med en livslängd på tio år, ska jämföras med lönekostnaden för att sprita ett dörrhandtag - varje dag i tio år. En anställd vid omsorgen behöver sprita drygt 16 000 dörrhandtag varje dag för att konkurrera med ett desinficerande handtag, när produktkostnaden jämförs med lönekostnaden. Desinficerande dörrhandtag har beskrivits i tidigare veckobrev.
 
På samma sätt kan kostnaden för ett desinficerande lila ljus, som kompletterar spritning av ett badrum, jämföras med lönekostnaden för kompletterande spritning. En anställd vid omsorgen behöver sprita 500 badrum varje dag för att konkurrera med det desinficerande lila ljuset, när produktkostnaden jämförs med lönekostnaden. Desinficerande lila ljus har beskrivits i tidigare veckobrev.
 
Även desinficerande medicinteknik, som infektionsförebyggande katetrar, är en del av lösningen för att minska antalet infektioner inom vård och omsorg.
 
Att jämföra med lönekostnad är enligt Douglas Lundin en relevant åtgärd. Den kanske viktigaste jämförelsen är emellertid en jämförelse med den kostnad som samhället faktiskt redan tar för exempelvis vårdrelaterade infektioner, som drabbar närmare 65 000 svenska patienter per år enligt SKR.
 
Vårdrelaterade infektioner leder till förlängda vårdtider, sjukskrivningar, merkostnader för samhället på cirka 6,5 miljarder kronor, ökad antibiotikaresistens, onödigt lidande och dödsfall. Merkostnaderna motsvarar 22 miljoner kronor per svensk kommun i snitt.
 
Därför är det relevant för en svensk kommun att investera i kompletterande åtgärder varje år. För att kunna bromsa utvecklingen, krävs långsiktiga investeringar och satsningar med start redan nu.
 
En investeringstakt på 1 miljon kronor per år och kommun skulle motsvara exempelvis 100 lila lampor och 2000 dörrhandtag. Det skulle definitivt sänka risken och bromsa utvecklingen.
 
Är du intresserad av att veta mer om de projekt som drivs mot antibiotikaresistens, är du välkommen att höra av dig till Teknikmarknad. Användarföreningen kommer att redogöra för och demonstrera olika metoder vid Hygiendagarna i Norrköping i mars 2020 och under Vitalis i maj 2020.