Teknik för rumsdesinfektion
Den 14 oktober arrangeras ett seminarium om teknik för rumsdesinfektion. Syftet är att diskutera de olika tekniker som finns för att mer automatiskt kunna desinficera ett rum.
Det kan vara allt från soprum till simhallar och operationssalar, där det av olika skäl är angeläget att minska mängden bakterier som kan skapa olägenheter.
Antibiotikaresistens
ESBL är ett samlingsnamn för ett slags enzymer som tarmbakterier som e.coli kan bära på. Bakterier med ESBL finns både inom sjukvården och i äldreomsorgen. Personer som bär på dessa bakterier riskerar vid sjukdom att få en jämförelsevis dålig effekt av behandling med många viktiga antibiotika, däribland penicilliner och cefalosporiner, vilka kan brytas ner av ESBL-enzymet och därmed bli verkningslösa. Under de senaste åren har ESBL-bakterier med ytterligare resistensegenskaper - ESBLCARBA - börjat få en global spridning. Den ökande spridningen är tydlig också i Sverige. Mot dessa bakterier finns det ytterst få behandlingsalternativ. Därför riskerar bakterien att få en jämförelsevis snabb spridning. Diagrammet ovan visar infektionsutvecklingen i Sverige 2012-2019, vilket indikerar en bekymmersam utveckling. Antalet infektioner har ökat med 800 % på sju år.
Eftersom behandlingsalternativen är närmast obefintliga, är det ytterst angeläget att omgående investera i metoder för att bromsa utvecklingen. För sjukhus finns speciella UV-robotar som kan desinficera operationssalar och andra lokaler där människor inte vistas samtidigt. UV-strålning är emellertid farlig för människan. Därför är UV-robotar inte lämpliga för äldreboenden eller andra lokaler, där människor befinner sig dygnet runt och därför löper en större risk att få brännskador eller synskador av UV-strålningen. En UV-robot kostar dessutom drygt en miljon kronor i inköp.
Användarföreningen menar att svensk äldreomsorg har ett akut behov av en kompletterande desinficeringsmetod som är ofarlig för människor och som inte kostar alltför mycket.
Vårdrum
En vanlig desinfektionsmetod i sjukhus är att spraya en dimma av väteperoxid. Teknologin är utvecklad under ett tiotal år av olika leverantörer i Europa samt i USA för att minska vårdrelaterade patogener i hälso- och sjukvården. Maskinen fungerar genom att en torr dimma av väteperoxid (H2O2) sprayas ut i rummet efter en snabb uppvärmning. En mer rutinmässig användning av evaporiserad torr väteperoxiddimma kräver vissa insatser. Dels krävs specifika arbetsinsatser av vårdpersonal eller annan personal. Dels blockeras aktuella vårdrum för beläggning under viss tid, kanske ett par timmar. I vardagssjukvård med hög beläggning kan det innebära att patienter får vänta, till exempel i en korridor, innan ett vårdrum är klart för användning.
Soprum
Soprum är exempel på lokaler där mer aggressiva desinfektionsagenter kan användas – exempelvis ozon. Dåliga lukter neutraliseras liksom mögelsporer, bakterier, allergener och andra skadliga mikroorganismer i det utrymmet som behandlats. Ozonbehandlingen är snabb och effektiv. Ozon är emellertid en giftig gas. Ett soprum som åtgärdas måste vara låst under processen för att säkra att obehöriga utan skyddsutrustning inte tar sig in av misstag. Ozon är bland de mest kraftfulla oxidationsmedlen som är kända.
Den 14 oktober presenteras och diskuteras fyra tillgängliga metoder – UV, blåljus, väteperoxid och ozon – ur olika synvinklar. Du anmäler dig till seminarierna på projektets nya seminariehemsida – www.teknikhuset.org.
Kontakta gärna Teknikmarknad, till exempel genom att svara på detta email, för mer information om projektet 5G i byggnad, eller om du är intresserad av kommande strategimöten, seminarier eller Användarföreningen.
Välkommen till en spännande fortsättning!
|
|
|
