Veckobrevet

Nyhetsbrev om framsteg och utveckling
7abdb2db 33ad 4d80 8dd3 427e214fdade
Under 2020 kommer Användarföreningen att kraftsamla i kampen mot antibiotikaresistens. Dels genom de egna utvecklingsprojekten med automatiska desinficeringssystem. Dels genom att samla och presentera teknik som på olika sätt kan minska risker för infektioner och bakteriell spridning.
 
Ett svenskt exempel är Bactiguard, som använder en välbeprövad, effektiv och vävnadsvänlig teknik. Ett mycket tunt skikt av ädelmetaller appliceras på ytan av medicintekniska produkter för att förhindra bakteriekolonisering. Bilden ovan visar en urinvägskateter från Bactiguard.
 
Kampen mot antibiotikaresistens är värd att föras. 10 miljoner människor riskerar årligen att dö år 2050 på grund av antibiotikaresistens om utvecklingen fortsätter i samma takt som idag, enligt beräkningar av Världshälsoorganisationen WHO.
 
Problemet ökar även i Sverige. Enligt SKR (Sverige Kommuner och Regioner) drabbas var nionde patient i Sverige av vårdrelaterade infektioner, totalt närmare 65 000 patienter per år. Det leder till förlängda vårdtider, sjukskrivningar, merkostnader för samhället på cirka 6,5 miljarder kronor, ökad antibiotikaresistens, onödigt lidande och dödsfall.
 
Vårdrelaterade infektioner orsakas ofta av medicintekniska produkter och uppstår främst i urin-, luft- och blodvägarna. Infektioner i urinvägarna står för 32 % av vårdrelaterade infektioner. Bactiguard erbjuder produkter som förhindrar infektioner inom samtliga dessa områden.
 
Kateterrelaterade urinvägsinfektioner är alltså den vanligast förekommande vårdrelaterade infektionen och orsakas ofta av kvarliggande urinvägskatetrar. Urinvägsinfektioner kan resultera i allvarliga komplikationer som urosepsis, vilket leder till såväl patienters lidande som ökad dödlighet och högre sjukvårdskostnader. Urosepsis definieras som en urininfektion med livshotande organdysfunktion.
 
Antibiotikaresistens leder alltså till längre sjukhusvistelser, högre vård- och läkemedelskostnader och ökad dödlighet. För att minska problemet med antibiotikaresistens är det viktigt att antibiotika enbart förskrivs när det är nödvändigt. Genom naturlig selektion överlever alltid de mest tåliga bakterierna. Antibiotika dödar både de skadliga bakterier som orsakar sjukdom och de goda bakterier som skyddar kroppen - men antibiotika dödar inte de resistenta bakterierna. Därför behövs annan teknik för att döda de resistenta.
 
Antibiotika är alltså bara en av en serie nödvändiga lösningar som måste användas för att minska riskerna för att kostsamma infektioner inte ska fortsätta att öka i antal. Det är minst lika viktigt att minimera kolonisering och spridning av bakterier i vardagsmiljön i vår svenska äldreomsorg. Här behövs flera lösningar. En enda universalkur kommer bevisligen inte att räcka.
 
Är du intresserad av att veta mer om de projekt som drivs mot antibiotikaresistens, är du välkommen att höra av dig till Teknikmarknad. Användarföreningen kommer att redogöra för och demonstrera olika metoder vid Hygiendagarna i Norrköping i mars 2020 och under Vitalis i maj 2020.