Ny nationell teknik säkrar vatten
Legionärssjuka och gastroenterit är två exempel på vattenburna smittsjukdomar där äldre personer är överrepresenterade. 

Vattenburna smittor drabbar nämligen främst personer med nedsatt immunförsvar.

Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en nationell digital infrastruktur ska nu hjälpa till att säkra dricksvattenförsörjningen mot attentat.

Varmare klimat och åldrande rör
Klimatförändringar och åldrande vatteninfrastruktur samverkar och förvärrar riskerna för dricksvattenkvaliteten. Högre temperaturer främjar biofilmtillväxt och patogenspridning, medan föråldrade rörsystem ökar risken för oavsiktlig kontaminering. 

För att säkerställa säkert dricksvatten krävs proaktiva åtgärder, inklusive investeringar i infrastruktur, övervakning av vattenkvalitet och anpassning till klimatförändringar.

Hot mot dricksvattenförsörjningen
Hoten mot dricksvattenförsörjningen ökar. NATO:s standard för vattenkvalitet lyfter fram risken för avsiktlig kontaminering av dricksvattennät – av fiende eller genom terroristaktioner.

NATO-standarden lyfter också fram en rad motåtgärder för kontaminering, däribland tekniska motåtgärder. Den första är att utföra adekvat rutinövervakning av fysikaliska, kemiska och biologiska indikatorer rörande möjlig kontaminering. 

Indikatorer ger snabbare svar
En snabb och avgörande indikator är det som kallas dricksvattnets fingeravtryck. Det innebär att i realtid kunna upptäcka vattnets strukturella förändringar i varje del av ett distributionsnät.

Att skicka vattenprov till laboratorier för kemisk eller biologisk analys tar många timmar eller till och med veckor att få svar på. För att upptäcka såväl oavsiktlig som avsiktlig kontaminering, är det i stället matematiska analyser som behövs. Multimodala analyser som tidigt upptäcker förändringar i vattnets struktur – det som kallas dricksvattnets fingeravtryck. I multimodala analyser tillgängliggörs annat data, såsom årstidsvariationer och väderhändelser som översvämningar. Genom att samla data nationellt, ökar datamängderna och analyserna får bättre statistisk kvalitet.

Snabba indikatorer är livsviktiga
Skulle en kontaminering uppstå, blir det mest sannolikt en ”spik” på kurvan. Det innebär att åtgärderna måste sättas in omgående. Annars passerar föroreningen vidare ut till brukarna – med en uppenbar risk för förgiftning eller smittspridning i den population som berörs.

Nationell samordning
Svenska kommuner ansvarar för produktionen av dricksvatten. Det finns emellertid tre aspekter som motiverar ett nationellt system för att stärka vattensäkerheten i Sverige.

1. En nationell digital infrastruktur ger mer data. En statistiskt säkerställd dricksvattendistribution minskar riskerna för ohälsa vid sjukhus, livsmedelsindustri och särskilda boenden. Det är av nationellt intresse att enhetligt och kontinuerligt kunna kartlägga dricksvattenkvalitet metodiskt över tid. En nationell struktur ska åtgärda varierande förmågor bland kommuner.

2. Förebyggande arbete. Landstingen fick 1983 ett lagreglerat uppdrag att arbeta förebyggande. Utöver att erbjuda sjukvård ålades de att förebygga ohälsa hos befolkningen, genom insatser riktade såväl mot människorna som miljön. Omvärldsförändringar motiverar ökad dricksvattensäkerhet i vårdmiljöer. Med större nationella datamängder blir regionala analyser säkrare. 

3. NATO. Sveriges medlemskap i NATO föranleder nya förväntningar på det svenska samhället. Exempelvis investeringar i infrastruktur inom hälso-och sjukvården. NATO:s standard för dricksvatten påtalar riskerna för attentat av fiende eller terrorister och föreslår därtill indikerande monitorering. NATO:s civila beredskapsarbete grundar sig i Artikel 3 i Natofördraget.

Utbrott
Utöver attentat finns även risk för kontaminering av dricksvatten på andra sätt. I september 2008 drabbades Lilla Edets kommun av ett större utbrott av Calicivirus. På några få dagar insjuknade 2400 personer i magsjuka – cirka en femtedel av befolkningen. I slutet av november 2010 upptäcktes tarmparasiten Cryptosporidium i det kommunala dricksvattnet i Östersund med omnejd. Parasiten gjorde att flera tusen personer blev magsjuka. I april 2011 inträffade ett dricksvattenburet utbrott i Skellefteå där cirka 20 000 personer smittades av Cryptosporidium. I november 2023 upptäcktes bakterien Clostridium i Visbys vattennät. Misstanken är att spillvatten tagit sig in i södra Visby och därmed kunnat påverka en större del av Visbys 24 000 invånare.

Att spillvatten kan ta sig in i vattennät, påminner också om att attentat är fullt möjliga. Ovan nämnda fyra exempel påvisar att hela städer kan påverkas.

Sekretess och cybersäkerhet
Tillgången till säkert dricksvatten är en nationell fråga av stor vikt – en väsentlig entitet enligt EU:s definition. Frågan omgärdas därför av sekretess. En decentraliserad monitorering med ett federerat nätverk kommer därför att följa den europeiska cybersäkerhetslagstiftningen.

Seminarium Ny teknik i äldreomsorgen
Frågan om hur ny teknik kan förbättra äldreomsorgen berörs också i seminariet den 23 september 2025. Då arrangeras seminariet Ny teknik i äldreomsorgen. Det blir information om det senaste inom teknikutveckling för att standardisera inom välfärden.

Du anmäler dig till kommande seminarier på hemsidan https://www.teknikhuset.org.