Veckobrevet för två veckor sedan handlade om att minimera risken för spridning av resistenta bakterier. Den metod som beskrevs ska komplettera spritning och har rönt stort intresse i läsekretsen. Behovet är stort, inte minst när det gäller att stoppa utvecklingen av exempelvis infektioner med ESBLCARBA. Användarföreningen kommer att redogöra för den beskrivna desinficeringsmetoden vid Hygiendagarna i Norrköping i mars 2020 och under Vitalis i maj 2020.
ESBL är ett samlingsnamn för ett slags enzymer som tarmbakterier som e.coli kan bära på. Bakterier med ESBL finns både inom sjukvården och i äldreomsorgen. Personer som bär på dessa bakterier riskerar vid sjukdom att få en jämförelsevis dålig effekt av behandling med många viktiga antibiotika, däribland penicilliner och cefalosporiner, vilka kan brytas ner av ESBL-enzymet och därmed bli verkningslösa. Under de senaste åren har ESBL-bakterier med ytterligare resistensegenskaper - ESBLCARBA - börjat få en global spridning. Den ökande spridningen är tydlig också i Sverige. Mot dessa bakterier finns det ytterst få behandlingsalternativ. Därför riskerar bakterien att få en jämförelsevis snabb spridning. Diagrammet ovan visar infektionsutvecklingen i Sverige 2012-2019, vilket indikerar en bekymmersam utveckling. Antalet infektioner har ökat med 800 % på sju år.
Eftersom behandlingsalternativen är närmast obefintliga, är det ytterst angeläget att omgående investera i metoder för att bromsa utvecklingen. För sjukhus finns speciella UV-robotar som kan desinficera operationssalar och andra lokaler där människor inte vistas samtidigt. UV-strålning är emellertid farlig för människan. Därför är UV-robotar inte lämpliga för äldreboenden eller andra lokaler, där människor befinner sig dygnet runt och därför löper en större risk att få brännskador eller synskador av UV-strålningen. En UV-robot kostar dessutom drygt en miljon kronor i inköp.
Användarföreningen menar att svensk äldreomsorg har ett akut behov av en kompletterande desinficeringsmetod som är ofarlig för människor och som inte kostar alltför mycket.
I veckan som gick har representanter för Användarföreningen diskuterat frågan om ESBL med svenska smittskyddsläkare. Det råder inget tvivel om att det lila ljuset som har beskrivits har en välkänd desinficerande effekt. Därför har det diskuterats hur det lila ljuset på bästa sätt kan komplettera spritning och ordinär regelbunden städning. Som beskrivits tidigare ska en process för utformning av detta påbörjas på ett äldreboende vid Stora Sköndal i Stockholm.
Det lila ljuset är ofarligt för människor. Det lila ljuset ska användas på ett sätt som inte heller skapar oro bland de boende. Även en person med demens kan tänkas uppleva att det lila ljuset är ett konstigt och onormalt inslag i hemmiljön. Att skapa oro och olust är inte önskvärt. Åtgärden ska ju syfta till att skapa bättre förutsättningar för god fysisk och psykisk hälsa – genom en minskad risk för spridning av resistenta bakterier.
Utgångspunkten är att komma till en lösning där det lila ljuset tänds med automatik efter varje toalettbesök. Desinficeringen ska inte vara beroende av att personal finns närvarande. Desinficeringen ska inte heller vara beroende av att den boende ska komma ihåg rutiner eller besitta speciella färdigheter. Det lila ljuset bör också applicerats där kontaktsmitta lättast uppstår utanför badrummet, exempelvis på de närmaste dörrhandtagen eller på stolskarmar och bordsskivor. Inledningsvis görs installationer i de utrymmen där en smittad person bor. Ytterligare installationer kan vara aktuella i gemensamhetsutrymmen som matsalar, samlingsrum och TV-rum. I samband med arbetet på Stora Sköndal, vidareutvecklar civilingenjörer från KTH de reflektorer och elstyrningar som behövs vid en installation. Med varje armatur kommer alltså en lösning för hur det lila ljuset ska styras.
Användarföreningen kommer att redogöra för och demonstrera den beskrivna desinficeringsmetoden vid Hygiendagarna i Norrköping i mars 2020 och under Vitalis i maj 2020.
Kontakta gärna Användarföreningen om din kommun vill montera tekniken i egna äldreboenden.
|
|
|
