Veckobrevet

Nyhetsbrev om framsteg och utveckling inom välfärdsteknologi
0fb7ab22 d778 46d3 a1c7 a76258ca1c19

Spridningen av vårdrelaterade infektioner har vissa likheter med det coronavirus som världen nu drabbas av. Människors rörlighet och tidsfaktorn gör det svårt att beskriva spridningen med kliniska studier. I stället används matematiska modeller – Activity and Agent Based Modelling. Agentbaserade modeller ger svar på hur och var ytterligare rengöringstjänster kan införas i en byggnad.

Enligt en ny kinesisk studie är medeltiden drygt 5 dygn mellan att en person smittats av coronavirus och att symptomen visar sig i form av till exempel feber, hosta och svårigheter att andas. På fem dygn hinner en människa röra sig långa sträckor, träffa många andra människor och vidröra många föremål – ett stort antal transaktioner som ökar spridningen av smitta. Möjligheten att ta bakterieprover längs vägen, på berörda objekt och på dörrhandtag samt att odla på agarplattor i lab är både komplicerat och dyrt. Beslut om förebyggande åtgärder baseras därför inte på bakterieprover i ett land med 1,4 miljarder invånare. De baseras istället på datoriserade modeller. Illustrationen ovan ger ett exempel på hur smittspridning kan modelleras i en byggnad. Med möten mellan människor och objekt.

När det gäller vårdrelaterade infektioner är resonemanget jämförbart.

Tillsammans med riskforskare på KTH har Användarföreningen nu satt igång arbetet med att utforma en relevant agentbaserad modell för att införa ytterligare rengöringstjänster. En modell som kan minska vårdrelaterade infektioner, däribland effekterna av antibiotikaresistens. Intervjuer har genomförts med en lång rad läkare, klinikchefer, verksamhetschefer och även smittskyddsläkare och forskare. Redan nu kan konstateras mycket grundläggande mönster för rörelse och interaktioner i exempelvis ett äldreboende.

Arbetsscheman, dagliga rutiner, skalskydd och individers rörlighet ger relativt enkla svar vid ett första modellbygge. Sannolikt skulle en mycket enkel modell kunna ge svar som duger för investeringsbeslut. Sängen, badrummet, matsalsmöbler, dörrhandtag, strömbrytare och rollatorer – är exempel på vanligt förekommande agenter med hög relevans.

Med aktivitets- och agentbaserade modeller har utvecklingen globalt redan tagit steg framåt. Det är dags för Sverige att börja agera. För varje förlorat år, ökar den ackumulerade samhällskostnaden för vårdrelaterade infektioner.

Därför är det relevant för svenska kommuner att investera i kompletterande åtgärder varje år. För att kunna bromsa utvecklingen, krävs långsiktiga investeringar och satsningar med start redan nu. Hur en kommun än väljer, så blir resultatet ökade samhällskostnader. Här krävs ansvarstagande och mogna beslut.

Är du intresserad av att veta mer om de projekt som drivs mot antibiotikaresistens, är du välkommen att höra av dig till Teknikmarknad. Användarföreningen kommer att redogöra för och demonstrera olika metoder vid Hygiendagarna i Norrköping i mars och under Vitalis i maj 2020.